Redo att våga

Jag och en god vän till mig diskuterade en fullständigt flippad idé för lite drygt ett år sedan. Det fanns utrymme för och vilja till en flickvän.
Det vill säga tiden fanns att ägna åt en flickvän på lika och fulla villkor där det tidigare varit alldeles för mycket jobb och dylikt i vägen. Det fanns också en stark känsla av en vilja att hitta någon.

Ungefär i samma situation är jag nu. Jag känner att jag har möjligheten att prioritera, en vilja att göra detsamma och också en stark längtan efter någon att hålla kär. Det finns utrymme på ett sådant vis att min tillvaro inte längre är anpassad för ensamhet och singelliv som den varit tidigare.

Hur som helst. När dessa tankar lyftes såg jag en chans att spåra ur lite. Jag tenderar att göra det ibland. Få ett plötsligt infall och sedan vara villig att fullfölja, hur bisarrt det än må vara. Det var inte så medvetet något jag gjorde, urspårandet, utan snarare något jag gör. En sida av mig som inte alla vet om men som kan vara en upplevelse i sig. Än en gång, hur som helst. Vi började tala om Idol-uttagningar och köer som ringlade sig och kom då självklart fram till att vi skulle ordna en flickvänsuttagning åt honom. Med ringlande köer och en jury. Bisarrt var bara förnamnet. Som ni förstår så föll den tanken ganska snabbt av så många olika skäl, ett av dem det faktum att jag skulle sitta i juryn. Allt skulle ju kunna hända. Jag har ju inga spärrar i såna lägen. Kanske.

Oavsett så har jag idag kommit fram till att om någon skulle föreslå något sådant för mig så skulle jag köra. Utan tvivel. Jag har min jury klar för mig. Ingen skulle ju vilja utsätta sig för något sådant och köerna skulle utebli men jag är redo om någon skulle dra tag i idén. Det är lite sjukt utelämnande och väldigt märkligt om någon skulle vilja sätta sig i den situationen, bara att stå framför en jury och bedömas av mina i dagsläget två eminenta juryister. Bara det faktum att någon skulle göra det vore nog tecken nog på att de antingen är något för Fabian eller närmaste hjälpcenter.

Så ja, ni hajar. Jag är inte fullt allvarlig. Jag inser hur sjukt kränkande det vore mot någon med situationen men påtalar samtidigt att jag är redo. Redo för galenskaper. Redo för att våga ta ett steg extra, att ta risker själv och att våga ta lite initiaitv, ställa upp på lite tokigheter. Vill man sen gå igenom min lilla bedömargrupp så är man varmt välkommen, det vore charmigt skruvat men lågt ifrån nödvändigt.

Jag är villig att ta steget ut i det okända. Jag hoppas att jag är mogen att våga ta initiativet när chansen kommer.

Sen är det klart att det hade varit otroligt häftigt med en hype runt mig, vad den än skulle grunda sig i, det hymlar jag inte med.

Explore posts in the same categories: Uncategorized

One Comment på “Redo att våga”

  1. Lotta Says:

    Ooh! Finns det plats för lilla mig i juryn..?


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: