Synen av saknad

Man är aldrig så saknad som när man inte är där. Man kan vara transparent i sin osynlighetsfärg hela tiden som man är där men så fort man är borta, då är man synlig i sin frånvaro.

Det är välvrängda ord av en känsla. Känslan som jag har bearbetat under frånvaro. Känslan som är min och inte handlar om andra. Känslan som sitter i mig sedan länge. Känslan av att vara liten. Ibland behöver man ta ett steg ifrån och betrakta. Se sig själv i andras ögon och inse att det inte är vem man ser som räknas utan vem man är.
Den färgen, den känslan, den vetskapen, den sitter långt inne. Ibland lika osynlig som en själv i egna ögons blickfång när det förgångna knackar på.

Explore posts in the same categories: Uncategorized

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: